Ali lämnade sitt hemland med endast en liten väska och ett stort hopp. Han drömde om ett bättre liv i Sverige, ett land han föreställde sig som tryggt och fullt av möjligheter. Men resan var lång och smärtsam. Han korsade gränser till fots, sov utomhus och var beroende av främlingars hjälp för mat.
När han äntligen nådde den svenska kusten kände Ali lättnad. Men lidandet var inte över. Han bodde i ett överfullt boende med andra migranter och väntade på att hans papper skulle bli godkända. Varje dag var fylld av osäkerhet. Han oroade sig för sin familj hemma och fruktade att bli skickad tillbaka.
Språkbarriären gjorde allt svårare. Även enkla uppgifter, som att köpa bröd eller fråga om vägen, blev stressiga. Vissa människor visade vänlighet, lärde honom ord och gav råd. Andra tittade på honom med misstänksamhet, vilket fick honom att känna sig som en främling.
Ali ville arbeta och bidra till samhället, men utan lagliga dokument var det omöjligt. Tiden gick långsamt och väntans tyngd växte. Nätterna var fyllda av rädsla, men också av drömmar om en framtid där han kunde höra hemma.
Migranter som Ali bär på osynliga sår — ensamhet, rädsla och hopp blandat. Deras berättelser påminner oss om att bakom varje ansikte finns en resa av mod, uppoffring och överlevnad.
Nya Ord att Komma Ihåg
- Boende: en säker plats att bo eller sova på
- Misstänksamhet: brist på tillit till någon
- Barriär: något som gör framsteg svårt
- Bidra: ge eller tillföra något värdefullt
- Uppoffring: att ge upp något viktigt för ett större mål
Lingua Bites 
Leave a comment